Jag är på löpsedeln….

Kyrkans tidnings framsida som utkommer imorgon torsdag, både papperstidningen och förmodligen på deras hemsida på internet har jag nu fått veta att jag är där, med mitt ansikte. Detta tack vare en intervju av deras reporter som ringde upp mig och frågade vad jag anser om en hel del frågor.

Den gemensamma nämnaren var dock beroende och kyrkor, allt bottnade i Ärkebiskopens uttalande på Kyrkomötet att alkoholfri dryck, vin, var ok i nattvarden. Biskopsmötet har sedan länge slagit fast detta och det är varje Kyrkoherde som slutligen bestämmer i sin församling och jag har kommit fram till samma slutsats i min uppsats snart för tre år sedan. Dock kan ingen beroende säkert dricka alkholfritt vin ,eftersom den kan innehålla upp till 2,25% alkohol och ändå juridiskt sägas vara alkoholfri. Alltså är den inte säker. Jag vet, höll på att ta mig ett återfall pga att jag drack en sådag i en Sinnesrogudstjänst dessutom, som var till för bl.a nyktra beroendepersoner. Dagens hjärnforskare kan bekräfta min tes sedan några år bara..

I min uppsats kom jag fram till att det det vin som förmodligen dracks var ett vin som var en juice, en must, så det var inte det som vi idag kallar för vin. Det var en tirsosch, inte jajjin, där det sistnämnda var det som vi dag kallar för ett starkvin. Så är det med den saken.

Det skall bli spännande och jag är också nervös och med stor bävan får även jag läsa artikeln imorgon. Journalister har ju tack och lov rätt att skriva fritt, dock kan man bli felciterad eller felvinklad, vet jag som uppvuxen i en journalistsläkt. Hoppas inte det. Eller om det är en rubriksättere som fått fel signaler. Får lita.

Efter att i mer än sju år försökt få kyrkor att se och förstå detta vårt samhälles största problem, genom intervjuer i media, egna föreläsningar, egna uppsatser, är det nu på tiden att frågan om beroende, risk- och missbruk kommer upp högst upp på agendan i våra kyrkor eftersom folk dör, våldtas och blir tillitstörda pga bl.a drogen alkohol eftersom oerhört många bedövar sig med alkohol i olika former. Även i våra kyrkor finns sjukdomen. Beroende är ju en demokratisk sjukdom som inte bryr sig om titlar, utbildning eller socialgrupp. Många dricker alltför mycket, vilket vi kan läsa om i tidningarna varje dag. Året om.

Visste du att en flaska Explorer Vodka skulle kosta 1 379:- om alkoholen skulle bära sina egna kostnader. Då inräknat sjukvård, skadegörelser och polisingripanden som orsakas av alkoholkonsumtionen, menar IOGT-NTO som räknat allt som bör inkluderas pga alkoholens verkningar (VÄRK-ningar).

Hoppas och ber att människor och företrädare för olika kyrkor inklusive min egen, Svenska Kyrkan, tar sig tid för eftertanke och försöker sätta sig in i hur 400 000 barn i Sverige just idag har det och hur partnerna till de som risk- eller missbrukar har det. Och vad jag vill åt, att vi kan hjälpa till.

Vi i våra kyrkor behöver dock mer information, mer kunskap om hur beroende är. Jag vet för jag har varit där. Men många som uttalar sig har inget eget beroende i botten och det är bara den sjuke som vet hur den sjuke mår, vilket 12-stegs rörelserna vet sedan 70 år. Och de är världens mest starkast växande andliga rörelser. Och de talar klart om vikten av att komma till tro på Gud, som du uppfattar honom. Dock menade grundarna att det var Jesus Kristus, vilket det urspungligen stod i den s.k. Stora boken. 

I sju år har bl.a. jag kämpat. Tror att vettiga människor inser att det är dags att handla, att inte nu börja diskutera om ex. nattvardens dryck är en teologisk fråga. Den är främst en humanistsisk fråga. Låt oss inte bli negativt fariséiska. Allt kan vara och bli spetsfundig teologi som kan sluta i pajkastning om vem som har rätt eller fel, vem som har tolkningsföreträde.  Den som definitivt inte har rätt, det är alla som blir skadade, ofta för livet pga alkohol och andra ”kickar” (arbete, porr, narkotika, spelmissbruk osv). Nu handlar det om livet och att hjälpa de utsatta, de som oftast inte har en röst, som är begravda av skam och utanförskap.

Det är bara några procent som sitter på ”parkbänken”, det är framförallt alla de andra, från unga till supande pensionär jag talar för.

”Bli ordets görare, inte bara dess hörare”, står det i Nya testamentet. Den som fyllde mitt alko-hål var Gud, den levande Guden som kan fylla tomrum och som är ”det levande vattnet”. Jag är nykter sedan över 7,5 år. Och jag tar en dag i taget. Och jag hjälper vidare och sprider budskapet som kommer från 12-stegs rörelserna om Gud, som jag uppfattar honom, dvs. som jag menar är Jesus. Och det är flera miljoner som vänder sit och talar kalrt om Gud i dessa 12-stegs rörelser – varje dag.. I Sverige är det många – varje dag, sju dagar i veckan, år efter år.

Och om vi, kyrkorna, vågar se och bejaka vår egen svaghet så kan det bli som i Allhelgonakyrkan och i S:ta Klara i Stockholm – det blir många, många nya medlemmar. Kyrkan behöver det. Och många behöver Kyrkornas glada budskap och värmande och välkomnande Gemenskap.

Ingen mänsklig kraft kunde rädda mig från mitt beroende, men Gud kunde, ville och gjorde det när jag sökte honom och bad om hjälp. Tron som har räddat mig, kan också rädda Dig och de som lider omkring Dig. Därför har jag inget val idag, jag måste predika det glada budskapet överallt. Det finns en lösning – ber och hoppas att människor, framförallt de anställda och de som bestämmer och de som verkar i våra kyrkor vill förstå det som skrivs imorgon och som jag framför, eftersom jag inte vill vara prästen som går förbi den svage, såsom i berättelsen om den barmhärtige Samariern.

Låt oss rädda den förlorade sonen – och dottern. Vi vill ju människor det bästa om vi är fyllda av Kärlek. Kärleken från Gud. ”Du SKALL älska din nästa, som dig själv”. Nu är det dags att agera. Nu är det dags att öppna våra kyrkportar och välkomna alla drabbade. Vi får börja med oss själva och göra en oförskräckt genomgripande moralisk självrannsakan (steg 4 i 12-stegs programmet), så vi kan växa och låta vår nästa också göra detta. Håller med den initierade teologen och prästen att även medbereonde är en sjukdom (läsa hans böcker: ”Flodhästen i vardagsrummet & ”Barn av livet). Så det är bara det som vi erkänner som vi kan förändra. Och det är inte hatet som dödar, utan likgiltigheten, för att citera Nobelpristagaren Eli Wiesel som växte upp i en miljö som struntade i att folk dog och led. Då i Nazi-tyskland. Även Ann Heberlein i sin nyutkomna bok ”Ondska”, kommer fram till att det som är onta är att inte bry sig.

Jag har valt. Jag har tagit ställning. Jag har rutit till. Nu är det upp till Dig om Du vill förstå, om även du vill agera och vilja hjälpa. Vi sägs leva i ett fritt samhälle, men om halva svenska folket är förtryckt pga alkohol, är det inget fritt samhälle idag år 2010, då är det faktiskt ett förtryckarsamhälle, för att återigen citera Benny Hagg fritt. Även han anser att det då är krig.

Och vi tänker vinna det kriget. Ta det  som ett löfte, ta det som ett hot. 

Amen.